Hello! Nu bär det av! Jag vet att jag sa att vi skulle åka imorgon till Egypten men pga den annalkande stormen bestämde vi oss för att åka idag istället. I brådskan så han jag inte posta det riktiga inlägget från datorn så jag skriver i all hast i bilen nu. Det blev lite hurry, hurry, hurry, rice and rice and curry...i sista minuten men när mamma hade visat runt kvinnan som ska bo i vårt hus medans vi är bortresta så bar det av. Jag kommer att sakna Sammy men det kändes bra att sista ridturen bara blev en mystur.
Hejdå! Nu bär det av mot nya vyer!
Tusen kramar
/Sara
tyvärr hinner jag inte skriva något då jag har läxor att ta hand om men här ommer ändå några provresultat av min nya kamera :).
Godnatt, nu går jag i dvala! <3
Ps. dagen har varit bra
Hej!
Jag var faktiskt lite orolig inför den här helgen men allt gick ju bra, eller hur!? Jag lever ju! :D
Fredag; Härlig dag i skolan...förrutom att jag var ganska allergisk.
På Frekvent/tonår var det "kaos i kyrkan i Rickarum" tema. Kaos blev det minsann, trashockey, ninja, slender och sunes sommar kan ju inte bli något annat! Känndes bra, jag kunde slappna av nu är det bara en sak kvar.
Lördag; Empoooria, forever till thi end of times nananananana... Frida, Alma och jag begav oss till Malmö. Hamburgare, magtröjor, tiger och snaps gjorde inte den här dagen mindre kaosig än gårdagen! Alla tappade eller glömde något..dock så hittades det mesta! En härlig dag ...jag undrar...
Söndag; Frida tävlade med Mr Miniver (alias Mille) på Kristianstad Ridsällskap (alias klabbarp). Helt felfria i båda klasserna med strålande resultat p en mycket, mycket, MYCKET regnig dag! Jag är verkligen glad att jag följde med jag hade inte velat missa detta. Red en snabbrunda med Sammy innan vi skulle öva med bandet, det gick jättebra för oss två. Ragnhild behöver en solsemester tycker hon! ;)
Övningen med bandet gick också strålande och jag tror att vi alla är redo...för snart gäller det!!! Nästa övning är innan vi ska framträda!
Jag vet att måndag inte är en helgdag men ändå...
Måndag; Sjuk, hade nästan 38 graders feber igårkväll så jag fick stanna hemma idag. Hoppas verkligen att jag inte missade för mycket av skolan. Jag satt mest inne och drack citron, ingefära + honungste framför en disneyfilm. Jag gjorde dock inte bara det! Jag skrev ut skolpapper, kollade på kameror och hittade den kameran! Imorgon ska vi åka förbi media markt på hemvägen och köpa den! "Olympus TG 3" spännande...! Det blev en vattenkamera ändå, eftersom att jag känner att jag behöver en rejäl kamera som man kan ha med överallt, och då menar jag verkligen överallt! På hästryggen, i skogen på vildsvinssafari, i poolen, för vloggar, när jag dyker eller när jag har något annat fuffens för mig! ;)
Med gott sammvete kan jag dock meddela att jag är helt kurerad och kommer kunna gå till skolan imorgon (man vill ju inte missa spanska provet imorgon!).
Goodnight my friendoes!
Yours
/Sara
Btw. det här är kameran jag vill köpa...
och sådana här bilder hoppas jag hunna ta med den...
Och dådana här selfies!
13.10.2014
Hej kära dagbok!
Idag var en skön dag. Jag gick mest runt i hagen hela dagen. Förrutom när jag tänkte ta en tupplur i vindskyddet, då kände jag dessutom att jag var lite stel.
Sara kom iallafall nån gång på eftermiddagen. Vi tog en lugn skritttur runt Evertsrundan. Allt hade varit perfa om det inte hade regnat....
Jag h-a-t-a-r regn!
Jag lutade huvudet åt vänster för att skydda mina stacars öron...jag gick till och med i skänkelvikning för att inte få så mycket regn på mig...ehhh..
Sara sjöng, högt! (i falsett!) Hon behöver en hel del träning kan jag säga...
14.10.2014
Regn, regn, regn! Allt jag ser är regn! Det är säääkert Ragnars fel! Hon är inblandad på något sätt, jag är bombsäker!
Sara kom och red idag igen...i regnet!
Vi red till Milles stall idag så det var ju inte så långt så det var ju helt okej faktiskt. Dessutom fick jag träffa Mille och fick norpa åt mig en liten tuss hö. Det var ganska lugnt, Frida och Sara snackade en hel del mest, om nåt halloween-party tror jag dom snackade om...
15.10.2014
Det regnade nästan hela dagen igen!
Tur för Sara..och Iris att det iallafall inte regnade så mycket när dom tog ut oss för en ridtur! Tyvärr var det så halt så maxhastigheten blev trav :/.
Nåja, vi fick ju rida en lite längre runda idag iallafall! Jag tycker att det är så mysigt att gå förbi timmerstockarna, dom luktar så...ljuvligt!
Jag telepaterade massa galna filmideer till Sara förresten så anske dyker det upp några nya filmer hehe...
senare på kvällen så var jag sur på Ragnhild för hon hade betat på min favorit-tuva av smaskigt gräs så jag ville minnsann INTE vara i vindskyddet tillsammans med henne! Oavsett hur mycket det regnade!
Ni kan kanske tänka er hur glad jag blev när Sara kom ut till mig! Hon övertalade mig att gå in i vindskyddet tillsammans med Ragnhild... Hon verkadefaktiskt lite snopen.. Sara stannade ute i vindskyddet tillsammans med oss jättelänge och sjöng och kliade oss. Då känndes allt mycket bättre! Tyvärr var hon tvungen att gå in, kunde hon inte stanna i vindskyddet tillsammans med oss!?
16.10.201
Kan inte det är förfärliga regnet sluta snart! Hagen kommer ju att översvämma snart!
Dessutom, kan inte den där förbaskade tuppen hålla näbb nån gång!? Jag försöker at såva, hallå!?
Jag kände mig riktigt butter idag.... Tur iallafall att jag slapp rida ut idag ialllafall!
Sammy var helt fantastisk! Nästan hela första rundan (32 kilometer) hängde vi på tre andra travare i täten. Det må jag säga, dit gick fort! Men Sammys gnista glödde hela vägen och han hängde med! Men jag må säga, hans travartrav var till STOR hjälp!
Ända fram till klockan tolv så låg dimman tjock som en slöja över skogen och det var som att rida in i en saga. På ett ställe skulle vi rida runt en sjö, vattnet var helt stilla, trädens höstfärger speglade sig i vattnet som en madonna! På vissa ställen skulle vi rida rakt in i skogen och ibland red vi över broar eller galopperade upp för en brant granskog i full fart. Landskapet varierade sig hela tiden.
När vi inte red tillsammans med travarna så sjöng jag för full hals, antingen var det Pocahontas, Zara Larsson, lovsånger eller Lady Gaga! Sammy svarade på sitt eget lilla vis. (Genom att sänka huvudet, frusta eller ta ett litet krumsprång <3).
Tips! om du någon gång tänker tävla i distans så följ detta råd; hoppa av cirka 300 metar innan ingången, lossa sadelgjorden och led din häst den sista biten. Om du gör det så går pulsen ner mycket snabbare!
Andra varvet (20 kilometer) gick också jättebra, om inte bättre! Sammy kändes mer avslappnad det här varvet!
"Om vinna tävlingen blir viktigare än att vara en medmänniska så har det gått för långt" Om detta fick jag påminna mig om när vi mötte en av travarna som hade ridit ifrån oss under förra varvet. Hon hette Anne och hennes häst hade bestämt att "nehe, jag tänker inte ta ett steg till!" så Sammy och jag fick vara draghjälp och då ville pållen hänga på igen. Vi red tillsammans med dem resten av varvet. Hon hade ridit distans många gånger tidigare och jag söp in alla tips som hon delade med sig av.
Bland annat skulle jag inte galoppera i mål här eftersom att det fanns så många kaninhål och hästen lätt kunde trampa fel och bli halt.
Vi travade över mållinjen som trea...men så blev tyvärr inte slutresultatet. När han hade gått ner i puls så ledde jag in honom till veterinär gaten. När veterinären hade kollat pulsen på honom så sa hon först 64 (hästen får inte ha mindre än 60 i puls) men då kollade en annan veterinär pulsen och sa att den var 60! Phu! Sammys puls kanske var i 60 men MIN var på 190. Sammy var seg när vi skulle springa. Veterinären sa att han var lätt ojämn i gången men att jag skulle springa en gång till, den här gången så tittade tre veterinärer på när jag travade med Sammy, fram och tillbaka. Nix, han är lätt ojämn i sin gång så han är nog halt sa de, "d-u ä-r
d-i-s-k-v-a-l-i-f-i-c-e-r-a-d". 52 kilometer hade vi ridit, farmor hade kommit, vi red över mållinjen som trea men fick åka hem tomhänta. Veterinären sa dock att om han bara fick vila en dag så skulle han vara helt bra igen! Jag var faktiskt mest orolig för Sammy. (Veterinären hade dock rätt för nästa dag så travade jag med honom en sträcka fram och tillbaka och mamma sa att han inte var "ojämn", tur det!) När sedan veterinären sa att han skulle dopingtestas... Aja, det var inget farligt det hade lottats innan tävlingen vilken/a hästar som skulle testas och Sammy var lugn genom hela proceduren. Han var väl van från travet kanske.
Väl hemma fick Sammy en varmdush med schamponering och många, många kramar och pussar!
Kram
/Sara och Sammy
Ps. det blev många bilder men dom läggar jag ut när jag kommer hem! :D
Vi kör igenom trollskogen med Sammy där bak i hästtransporten. Varje sten har ett förrädiskt , under varje moss ligger för oss ovetande varelser, i dimman kan man urskilja ett rådjur som ståtligt vassar fram genom daggen.
Sammy har varit på topp han ser ut som en Prins.
Så taggad inför imorgon!!! Första RIKTIGA tävlingen i distans! 50 km! Vi (Sammy och jag) ska rida f-e-m-t-i-o kilometer! (Med hjälp av mamma, pappa och farmor som kommer vara g-r-o-o-m-e-r-s...!)
Idag...tja det har varit en ganska fantastisk dag ;). Ätit på Rose-Garden med Elin, Chloe och Neil och kollat runt på fakeblood på Partaj! I skolan är allt helt perfa! (som vanligt..! XD) Jag är trygg ;).
Kunde ta halv tre bussen idag och kunde därför komma hem tidigt! Tog en mysig tur på Sammy tillsammans med Iris och Ragnhild (det gick faktiskt jättebra med Raagnhild idag). Det var som att rida i en film sa både Iris och jag på hemvägen.
Sedan blev det ryckta, massage, pussar och finklippt svans för Sammys del. Ps, han fick äpple också så att han ska känna sig riktigt välmående till imorgon!
Såå taggad! Följ på equipe om ni inte har något annat för er, bara sök på Zonnie Toll så borde det komma upp!
God natt!
/Sara <3
Att vara trygg är inte bara ett faktum, det betyder inte bara att du är i ett säkert land eller att du inte är mordhotad. Det är en känsla.
För det är något jag har märkt, när jag umguås med vissa personer och jag kan också minnas tillfällen när jag umgåtts med personer där jag har kännt mig osäker mig själv, jag har kännt att jag behövt vara någon annan för att vara älskad. Det kan faktiskt liknas vid att vara i ett krigsdrappat område, man är hemma med kompisar men ändå inte för det kännt som om varenda steg granskas och om du gör ett felsteg så kan du råka trampa på en mina och explodera, man är spänd, man känner sig som den mest ensamaste i hela välden fast man är tillsammans med personer man kännt i hela sitt liv.
Att känna sig trygg, det är känslan som tillåter dig att älska dig själv och framför allt vara dig själv att känna att oavsett vad som händer så vet du att du alltid kommer att älska dig. Det är känslan som tillåter dig att vara säker, att våga, att lyfta upp sig själv.
När man är med personer som får dig att känna dig trygg så är det som att få krypa ihp i någons knä och känna sig omfamnad och säker. Om man känner sig trygg med kompisgänget så vågar man också känna sig älskad.
Om det är något jag vill uppmana dig till så är det "få andra att känna sig trygga", döm inte, aldrig! Krama om personer, le mot dem och dra in dem i dansen!
Bamsekramar från
/Sara <3
Jag vill starta en web shop på min blogg (eller vad det nu kallas...) för att sälja bland annat mina egengjorda örhängen för att samla in pengar till Haiti. Problemet är... att jag inte vet hur jag skapar en kollektion (eller vad det nu heter...). Så snälla, om du vet, snälla skriv, kommentera gärna!
Jag har klickat på "Hantera shop" i Tipser fliken men då får jag bara upp en bild som visar att jag ska klicka på någon sorts "skapa" knapp, jag hittar inte denna "skapar" knapp. Snälla hjälp mig och du kan något!
Kram och tack på förhand!
/Sara
I gudstjänsten fick jeg reda på något som jag känner att jag borde ha vetat!
I Centralamerika och i Karibien bland annat i Guatemala och Haiti så har det inte kommit något regn, därför har de inte fått några skördar, folket svälter. Barnen på barnhemmet i Haiti kan inte gå i skolan, dom är för hungriga, dom orkar inte, dom skickas hem.
Samtidigt har vi haft lite problem med att betet varit för krafigt här iår, vi har tagit hit morfars får för att hjälpa till och beta ner gräset. På vägen hem såg jag några tjocka kor ligga och ta det koólt i sin gröna hagen.
Samtidigt svälter folk.
Jag vill göra något. Det borde du också.
Jag täker göra något!
/Sara
Jag sitter framme i kyrkan i detta nu. Snart startar gudstjänsten och då ska jag sjunga! Jag får se om jag lyckas ladda upp film på det i eftermiddag ;)
Bless ya!
När jag satt vid datorn i skolbiblioteket så kände jag den känslan igen! Jag var lycklig! Jag bestämde mig för att hälsa på bloggen då jag precis skrivit färdigt en TOK uppgift. Jag greppade pennan, eller tangenterna och började skriva, rubriken stod med stora bokstäver ”Så Strålande Lycklig!”. Jag han inte ens börja på den andra meningen innan jag insåg att vi börjar nuuu!
Nu sitter (egentligen ligger jag ner på en madrass) och greppar pennan (tangenterna) ännu en gång. Men inte lika energiskt.
Det här blir inget vanligt inlägg det blir mer som ett försök till ihoplappad poesi, jag vet inte ens själv vad det är.
Jag får ingen luft,
Inget syre.
Jag tar ett djupt andetag,
försöke samla ihop allt syret.
Dom snackar,
vad vet jag,
mina tankar är på annat håll
Långt borta men ändå,
så nära.
Inget syre.
Känslan jag borde känna,
känslan som upprynde mig,
känslan finns inte mer.
Där inne var det bra.
Men var det jag?
Var det verkigen de?
För min illusion som jag skapat,
Gick i kras,
Den gick i tusen och åter tusen bitar.
Jag har formats som en lerklump
men det gick för fort,
friktionen brände mig i ugnen
Hur skrapar man bort svärtan?
Utan att skrapa bort ytan?
Ni säger,
varför skrattar du inte?
Vissa får säga,
Du är altid glad.
Gråter hon?
Nej, jag ler ett tyst leende.
Inuti exploderar jag.
