2017-07-06
07:36:36
Allt löser sig
Så mycket som har skett sen sist jag skrev...
Jag har förlorat Sammy, gått ut gymnasiet och fått pojkvänn på mindre än ett halvår.
Just nu sitter jag på en bänk på torget i morgonsolen och funderar över om jag ska ta jobbet som frukostvärdinna också, och isåfall på vilket hotell?
Då jag hos min förra arbetsgivare bad om två lediga dagar i veckan när jag jobbade 12 timmar om dagen blev jag kickad då något sådant var helt otänkbart och tydligen förstod jag inte hur det var att jobba på ridläger. Dessutom blev jag tillsagd att "man kan inte komma här och skicka mejl som du har gjort" när jag hade skickat mitt schemaförslag inför sommaren. Men för mig löste det sig, två dagar senare skulle jag provjobba som servitris och igår skrev jag under kontraktet. Dessutom har jag erbjudanden om att jobba som frukostvärdinna på två hotell, men har hittills bara provjobbat på ena så funderar på att ta det. Sommaren blir ändå ganska bra, kvällen innan jag blev avskedad bad jag till Gud att han skulle vara med mig och hjälpa, och det löste sig ju. Jag har kunnat åka på equmenia-scouternas ledarkurs: Ska'ut, jag kan hänga med Oscar på ett bröllop och bäst av allt, jag kan hänga med hans familj och klättra i bergen i Italien!
Förresten, Oscar, han är min pojkvän och han är så himla bra!
Imorgon får jag reda på mina betyg, jag är lite nervös eftersom jag verkligen verkligen vill komma in på universitet. Men om jag inte gör det vet jag fortfarande att det kommer att lösa sig, jag kan lita på min sky-daddy ;).
2016-01-25
21:21:08
"Att Planera" - Ny thriller ute nu!
För många pesoner är livet ganska rörigt. I skolan behöver vi kalendrar för att hålla reda på läxor. Det är ofta jag behöver planera i mitt liv. Idag var det termins planering för scouterna till exempel. Fast även om jag planerar en del saker i mitt liv så kan jag nog erkänna att jag skulle behöva planera ganska mycket mer. Jag skulle behöva planera en tid där jag gör mina läxor (annars glömmer jag lätt bort det), hur jag ska rida min ponny varje dag, en tid när jag tränar (joggar eller muskeltränar, bara lite grann).
Men om sanningen ska fram så är mina känslor för planering lite som den känslan i en skräckfilm när man vet att det kommer hända något riktigt läskigt snart men det är alldelles tyst, tystnaden är det värsta för man vet att snart, snart så smäller det! När jag ska planera in något utöver det vanliga, ta morgonprommenader till exempel, så vet jag redan innan att det inte kommer hålla. Det kommer att komma en tid när jag helt enkelt inte "pallar" och sen går det raka vägen till blåkulla. Det är den här "rädslan" för att jag kommer att misslyckas, även om jag inte har misslyckats ännu, som fattar tag i mig viskar att det är onödigt att ens försöka. Det är den som gör att när mamma för ett tag sen föreslog att jag borde planera in allt skolarbete och hur många sidor jag ska läsa i biologi och historieboken varje dag så känner jag den där "rädslan", för det kommer ju ändå aldrig att hålla!? Eller? Jag ställde ju den frågan innan jag ens hade försökt.
Ibland känns det jobbigt att planera, som när man vill lägga en kudde över ansiktet när en riktigt läskig scen i en skräckfilm kommer, det är helt enkelt inte värt risken att bli rädd eller misslyckas. Min mening är inte att man ska planera allt i livet, men jag tror att vi alla hade kunnat få ganska mycket bättre ordning på livet av att försöka planera lite till. Och om du misslyckas, om du inte lyckas hålla vad du planerat, so what!? Bara för att filmen är mitt i en scen där huvudpersonen håller på att dö betyder inte det att han eller hon inte mirakulöst kommer att överleva. Samma sak med att planera, det kanske känns skit när man för 77nde gången inte kunnat hålla vad man planerat, men då är det ju bara dax igen att ta nya tag och planera inför nästa målsättning eller event. Dessutom kanske du lärt dig hur högt du ska sätta ribban för att du ska orka hålla vad du planerat.
Gokväll, gonatt och många varma kramar från Sara
(bild från helgen)
2015-10-12
20:25:24
Jag har inget att förlora!
Idag när jag cyklade hem från scouterna så kändes det som att jag bara MÅSTE skriva av mig lite idag. :) För av vad jag kommer ihåg så har jag nog aldrig varit så nervör forrut.
Ibland så är vi lite rädda för att göra vissa saker, till exempel att stå på scen men även vid många andra tillfällen i livet. Jag har i några dagar tänkt att jag ska göra en sak, en sak som jag verkligen ville göra men som jag blev lite nervös av bara av att tänka på det! Först så bestämde jag mig för att jag skulle ha gjort det innan IB2 (sista året på gymnasiet), sen bestämde jag mig för att göra det innan jag slutet av IB1, sen bestämde jag mig för innan jullovet, sen innan höstlovet, sen så var det en dag jag sa till mig själv att idag, idag ska jag göra det (det här var i fredes), jag samlade mod men det blev så att jag inte kunde göra det, istället så gjorde jag det idag. Jag är så glad att jag gjorde det idag.
Jag är glad för tänk om jag inte hade gjort det och sjutit upp det, tänk om det isåfall aldrig skulle ha blivit av! tänk vad mycket jag hade ångrat det! Även om det kändes som att mina ben var gjorda av spagetti och magen var full av fjärilar så gjorde jag det, för jag hade inget att förlora! Det slutade inte som jag kanske hade hoppats men bättre än vad jag hade trott ändå. Jag hade inget att förlora men jag hade hela världen att vinna, det vad den tanken som fick mig att verkligen göra det.
Jag trodde inte att jag skulle vara rädd för att göra nånting. Jag är inte rädd för att stå på scen, jag är inte rädd för att dyka 28 m ner under vattenytan, jag är inte rädd för spindlar men idag blev jag riktigt nervös. Det kanske inte är att vara rädd men det krävdes mod. Det här vill jag skriva för att ni som känner att ni vill göra något men som känner att modet inte räcker till ska veta hur bra det känns när man har gjort något sådant. Det kanske inte sker som i dina högsta förväntningar och vad du trodde skulle hända men så är ju faktiskt livet för det mesta, ibland sker större saker än förväntat, ibland blir det nästan helt tvärtom, ibland häpnas du av vad som hänt och ibland känns det som om det vore en blandning av alltihop.
När jag står inför något sådant här så vänder jag mig till gud, jag ber honom att vara med mig och att ge mig mod sen får det gå som det går men jag vet att jag kan resa mig igen (även om mina ben är gjorda av spagetti) och det som händer sen det vet jag ännu inte men jag är redo att ta reda på det.
XOXO, Sara
Ps. upptäckarscouterna var så duktiga idag, ock smarta! De är riktiga genier som lyckades lösa riktigt kluriga gåtor, och vet ni vad? De är riktigt modiga! De står upp för vad de tycker och lyckas övervinna sinna rädslor. De är fantastiska.
En gåta som jag inte hade hört förrut och inte kunde komma på var: Vad har fyra ben på dagen men sex ben på natten? Kan ni svaret eller vill ni att jag ska säga det? Skriv i kommentarerna om ni kan eller vill veta svaret!
Något som inte har med det här att göra... idag så slickade Sammy mitt hår och puffade runt med sin mule på mitt huvud, han är ju bara sååå gullig! ;)
2015-09-17
14:32:03
Job
Job är en knasig bok enligt mig. Första gången jag läste den (ganska nyligen faktiskt) så tyckte jag rentav att gud betedde sig barnsligt. Jag menar, bara för att man kan göra något betyder inte det att man borde göra det och om man verkligen tycker att något är dåligt och har makt att stoppa varför stoppar man inte det då? Gud har all makt i världen så varför tar han inte bort lidande, svält och annat fruktansvärt som dessutom ofta drabbar de mest oskyldiga på vår jord?
Med många böcker så upptäcker man nya saker och får större förståelse andra gången man läser dem. Detta gällde även Job för mig. Jag har svårt att förklara vad jag kom fram till men här är ett försök; Gud vill inte göra oss illa, han är god. Vi är bara människor till skillnad från Gud som skapat allt och varit med sen tidens begynnelse osv. Därför förstår vi inte allt och vi kommer aldrig att göra det. Vi kommer aldrig kunna bli lika mäktiga och stora som gud. Vi gör fel och går vilse om och om igen, han älskar oss ändå. För oss kan det vara svårt och rentav omöjligt att förlåta vissa saker (t.ex. folkmord...) men jag är övertygad att gud är en gud av kärlek, han älskar oss oavsett vad vi gör. Om jag ångrar mig och ber om hans förlåtelse så förlåter han mig genom Jesus. Det betyder dock inte att han samtycker med allt det onda vi gör och som vi skapar, han hatar det rentav. För oss kan detta var så otroligt svårt att förstå, för hur kan man förlåta sådana fruktansvärda saker som jag inte ens vill nämna här. Vi är bara människor, vi förstår inte. Vi kan dock få en ledtråd som en hjälp på traven. Kärlek. Kärlek är nykeln till frihet, kärlek är det som för oss närmre Gud.
Jag läste en gång en bok som hette Delirium (första boken i en trilogi). Boken utspelar sig i framtiden, kärlek ses som en sjukdom och något som för bort människan från förnuftet. Boken förklarar dock genom huvudperson att det är omöjligt att leva på riktigt utan Kärlek. I boken så är det Kärlek som befriar henne (huvudpersonen) från det fängelse hon lever i. Det är kärleken som får henne att leva autentiskt.
Jag växer hela tiden i min tro, det gör vi alla. Man slutar aldrig att lära sig (det är samma sak med ridningen). Just nu vet jag så mycket som att jag lägger mitt liv i guds händer så får han leda vägen.
Det här är några av mina tankar och funderingar jag har haft den här veckan och idag.
Kram, Sara
Ps. Job är en bok i Bibeln
2015-08-26
22:01:00
Tränar inför Byastafetten
Som vanligt är det bästaste coachen Frida (hon är verkligen grym!) som fick med mig och Alma på en löprunda idag halv nio. Vi cyklade till byn och sedan delade vi på oss och sprang våra egna rundor som vi kommer att springa på byastaffets dagen. Min runda är tre kilometer.
Jag började lite segt men när jag väl hade kommit dit man viker av till en grusväg efet byn hade jag fått upp farten! Jag kände att nu var energin på topp och jag hade fått in ett bra tempo.
Dimman låg tjock på båda sidor om mig på åkrarna när jag sprang på en grusväg jämte med en stengärdsgård. Jag ser ett rådjur som betar lugnt längre fram på åkern, när jag kommer lite för nära (5 meter ungefär) så hoppar det lugnt iväg in i gömmorna i dimman. Inte förrens jag kommer ut på vägen igen känner jag mig trött, tyvärr får jag massor av håll samtidigt och efter ett kort tag ger jag in för smörtan och saktar av till att gå. jag bestämmer mig dock att "vid den skylten där borta ska jag börja springa igen". När jag kom inspringandes i byn så var det med ny energi, vid kyrkan ökade jag på rejält, vid affären ännu mer och när jag sprang förbi 123 huset så gav jag allt tills jag slog i lyktstolpen vid skolan. Kollade tiden och märkte besviket att jag inte sprungit mindre än 19:15 sekunder. Förra gången när Frida cyklade med mig sprang jag på 17 minuter och jag har kunnat springa mycket fortare.
Alma var redan färdig med sin runda så vi väntade tillsammans på att Frida skulle komma tillbaka från sin runda. Frida hade varit tvungen att vända och springa tillbaka mitt i skogen då hon upptäckte att det var jakt på full gång! Det kändes bra när jag cyklade hem och pratade med Alma och Frida.
Jag är taggad inför Frekvent (kristan tånårsgruppen på fredagar) som startar igång igen! Man blir oftast glad av att vara med det folket och får ny energi.
När jag kom hem så rann svetten nerför nacken så jag kände mig tvungen att duscha av lökigheten. Jag tittade mig i spegeln i badrummet och såg en svettig, lite trött, glad och snygg tjej. Jag bestämde mig dessutom för att utmana mig själv, och jag som alltid brukar duscha varmt hoppade in i duschen direkt ochsatte den på kall. Jag kan med säkerhet säga att det gick snabbare än vanligt att duscha idag. Jag vande mig dock och tyckte sen att det var riktigt skönt att duscha kallt. :)
Imorgon ska jag vara generalsekretarare på ett mindre FN rollspel på skolan. Jag känner mig hedrad över att ha fått en sån roll och ser fram emot det mycket! Ska gå upp tidigare imorgon och stryka min kostym på grund av det... ;D
Därför avslutar jag nu och säger....
Godnatt /Sara
Mina ögon ser nästan gröna ut på bilden ovan till höger!
2015-03-16
15:59:59
16 på den 16e en måndag!
Jag firades av släklen igår med 6 stycken olika bakverk, så många bakverk har jag aldrig sett på ett släktkalas i Franklin-huset. Två tårtor hade vi bakat själva, en prinsesstårta och en glasstårta, resten av bakverken hade vi köpt på aktionen under scoutinvigningen. Ploy gjorde prinsesstårtan och den blev fantastiskt god, enligt ploy så var det den bästa tårtan. Jag och mamma gjorde en glasstårta av hemmagjord hallonglass och hemmagjorda marrängbottnar, den blev alldelles, alldelles underbar, enligt mig så var det den bästa tårtan.
Jag fick bland annat hippiebyxor av mormor och ett typ stativ som man kan snurra på så att det kan sitta fast var som hellst!
Jag red Sammy igår... Frida kan själv vittna om hur (kasst) det gick. Vi testade att hoppa och om man ska ta det kortfattat så... gick det inte alls bra! jag tror vi ska tillkalla Sofie Kalmar som hjälpte oss (bland annat med Sammys rygg) förra gången om inte specialtränaren på tisdag har några råd att ge, eller kanske rent av en lösning!
Idag så var jag alldelles alldelles frisk (äntligen, jag har haft en ättrig förkylning ända sen fredes), eller iallafall om man bortser från att jag haft lite rinnig näsa, varit täpt och dragit runt en snart halvtom toarulle. Morgonen var lugn. i matsalen så ställde mina friendoes sig upp och sjöng Happy Birthday! Visst folk kanske inte gillar och tycket att det är såååå pinsamt när folk sjungen ja må hen leva, SPECIELLT om detta inträffar i skolans matsal. Sanning är at jag faktiskt tycker om det, det är mysigt, man känner sig speciell och bäst av allt så känner man sig älskad <3. Så tänk på det nästa gång dina friendoes ställer sig upp för att sjunga för dig, göm inte ditt ansikte utan möt deras blick med ett leende!
I biologin snackar vi gener (dna och rna) och jag är minst sagt ute på hal is, dock tror jag att när jag väl fått grepp om det kommer det att bli (åtmindstånde) någorlunda lättare! ;)
Inget speciellt har hänt annars idag (förutom alla gulliga gratulationer på facebook) men vad vet jag dagen är inte över än och vad jag vet från sist jag kollade ut genom fönstret så sken solen (jag sitter vid ett fönster nu).
Ploy och jag ska snart ta bussen till Rickarum och sen cykla hem, sen får jag hitta på nåt skojs med Sammy!
Hajdå!
Ps, tröjan är köpt på röda korset! (80 tal?)
2014-10-04
00:12:31
Det som skulle vara strålande lyckligt
När jag satt vid datorn i skolbiblioteket så kände jag den känslan igen! Jag var lycklig! Jag bestämde mig för att hälsa på bloggen då jag precis skrivit färdigt en TOK uppgift. Jag greppade pennan, eller tangenterna och började skriva, rubriken stod med stora bokstäver ”Så Strålande Lycklig!”. Jag han inte ens börja på den andra meningen innan jag insåg att vi börjar nuuu!
Nu sitter (egentligen ligger jag ner på en madrass) och greppar pennan (tangenterna) ännu en gång. Men inte lika energiskt.
Det här blir inget vanligt inlägg det blir mer som ett försök till ihoplappad poesi, jag vet inte ens själv vad det är.
Jag får ingen luft,
Inget syre.
Jag tar ett djupt andetag,
försöke samla ihop allt syret.
Dom snackar,
vad vet jag,
mina tankar är på annat håll
Långt borta men ändå,
så nära.
Inget syre.
Känslan jag borde känna,
känslan som upprynde mig,
känslan finns inte mer.
Där inne var det bra.
Men var det jag?
Var det verkigen de?
För min illusion som jag skapat,
Gick i kras,
Den gick i tusen och åter tusen bitar.
Jag har formats som en lerklump
men det gick för fort,
friktionen brände mig i ugnen
Hur skrapar man bort svärtan?
Utan att skrapa bort ytan?
Ni säger,
varför skrattar du inte?
Vissa får säga,
Du är altid glad.
Gråter hon?
Nej, jag ler ett tyst leende.
Inuti exploderar jag.
2014-07-27
18:21:35
Nya Krafter!
Mitt förra inlägg var kortfattat sagt deprimerande. Det känns nu som om jag har fått nya krafter! Sammy och jag är kompisar igen och vi har kul som aldrig förr! För nån dag sen så åkte vi tillochmed iväg för att hoppa lite och det gick jättebra!
Vi har klarat värre saker tillsammans förr så nog borde vi väll ändå klara detta!
Efter kvällsmaten så ska jag sticka iväg för att träna lite på ridbana! Kanske får jag med mig mamma dit och då kanske hon kan fotografera lite! Isåfall låvar jag att lägga ut bilderna här på bloggen! ;)
Vi ska träna på programridning idag! Jag har nämnligen en dressyrtävling i sikte!
Vi satsar stort på att få över 60%!
Sen om jag hinner så ska jag träna Ranghild också. Hon är Iris, min systers nya ponny.
Kram
/Sara
2014-05-29
15:27:00
JAG SKA ALDRIG MER HOPPA!
När jag är hemma hoss mormor och morfar så har jag ett eget "gömställe". "Gömstället" är där uppe i mormor och morfars stora garderob, högst uppe på en hylla finns det en massa bamsetidningar där man kan sitta ihoptryckt och titta igenom alla gamla bamsetidningar och dit brukade jag gå för att slippa sitta med alla vuxna runt matbordet, för att baa läsa bamsetidningar, för att vara själv, ibland på grund av allt det där!
Idag fick tranporten bli mitt gömställe, jag ville vara själv.
Under förmiddagen så hade skulle vi testa nån ny ridtränare som faktiskt bodde i Rickarum (byn som jag bor i). Hon hade ett annorlunda sätt än Emmely men hennes sätt funkade ju också jättebra och Sammy var glad. Hon har ridit till mååånga travare så hon hade ju bra erfarenhet av ridtravare! Hon hade till och med kört Zoogin, Sammys pappa, inte på lopp men på banan!!! Dock så saknar jag faktiskt Emmely lite, hon har inte kunnat träna därför att hon har haft "fölvaka".
Nog om det.
Efter lunch så skulle vi iväg till hoppträning i Gärds också. Sammy kändes jättehärlig! Han gick rakt in i transporten utan minsta problem och frustade. :)
Uppvärmningen gick jättebra! Han var mjuk och gick riktigt fint i form. Vi började med att rida kavaletti på en volt såhär:
Det gick jättebra!
Sedan skulle vi hoppa två hinder på diagonalen. Han vägrade *suck*.
Vi testade om och om igen till sist så hoppade han men då stannade han vid nästa hinder... det tog en stund och en hel massa bråk innan vi kom över båda hindrena. Så fortsatte det varje gång vi skulle hoppa något. Allt kändes jättejobbigt, det var pinsamt, jag var besviken på honom och på mig själv, "klara jag inte ens av min egen häst!?". Till sist så tog ridläraren fram långpiskan och klatschade till i luften så att han blev lite rädd och hoppade över. Sedan efter ännu lite bråk så hoppade vi faktiskt en hel bana på 11 hinder!
Men jag var inte glad för det.
Jag kände mig helt misslyckad som person, ryttare, djurvän och som att vara den jag är. Jag unde inte sluta säga till mig själv vilken djurplågare jag var som hade använt spöet så mycket för att han skulle hoppa. Han som tycker hoppning brukar vara kul...??? Ingenting kändes kul längre. Jag hatade mig själv, bokstavligt.
Det var i transporten när jag hade lastat Sammy och han tittade på mig med dom där vackra, oskyldiga ögenen som jag bestämde mig.
"Jag ska aldrig mer hoppa!" Jag vill ju rida, vara med Sammy... och hoppa därför att det är saker som jag tycker är kul. Men detta kändes inte kul alls! Jag vill inte jobba mot honom så att varje ridpass förvandlas till ett slagfält där bara en kan vinna, jag vill ju hoppa därför att både han och jag tycker att det är så himla kul! Men just nu känns inget kul...
Vi sjöljde av honom och sen släppte jag honom i hagen.
Senare smög jag mig in i transporten . Jag ville inte träffa någon! Jag ville bara vara helt själv!
Just nu sitter jag med min dator i knäet och lyssnar på Maddy Janes cover på Shontelles "Impossible".
Låten får tala.
Hejdå
2014-04-19
07:40:00
Say no to Tears - Säg nej till tårar
Tårar är enligt mig överskattat!
Missförstå mig inte med detta inlägget, om jag ser någon fälla tårar så tycker jag såklart INTE att den personen är vek eller "mesig" som vissa uttrycker sig.
Men det jag vill säga är att...
Ofta när man pratar om till exempel "förväntningar" på killar och tjejer så skriver man att tjejer ska se snygga ut och att killar inte får gråta för då blir dem tjejiga eller kallade för mesar och bla, bla, bla det var inte detta jag tänkte snacka om. Det jag menar är att man ofta pratar om hur det borde vara ok för killar att gråta osv. Jag tycker inte det är fel när en kille gråter, absolut inte men om vi vänder på det och ser det på tjejers håll så att man istället tänker att det borde vara tjejerna som borde gråta mindre. Det finns till och med nån sån där kärlekskrams bild som går runt på fejsboken som ser ut såhär: (eller rättare sagt, det finns massvis av "quotes" och bilder över hela nätet!) Kanske du knner igen en eller flera av bilderna...?
JAG tycker att dessa bilder är helstörda! Vadå "en killes gråt är mer meningsfullt än en tjejs"??? Hela detta sättet att tänka att tjejer är mycket mer "ömtåligare" än killar tycker jag är rena rama vansinnet! Det låter (enligt mig) helt absurt! Men kanske har vi något att lära av detta! Kanske gråter tejer alldelles för mycket!
Om ni läser mitt förra inlägg när jag föll av så skrev jag "Men inte av smärta! Nej, utan nog mest av chock och besvielse." Ofta (jag vet ju inte hur det är för killar men för mig som tjej så är det såhär) så tror jag att tjejer har svårt att förstå sig på och kontrollera sina känslor. Ofta när jag tex. blir arg så blir jag så arg att jag börjar gråta, och det blir ju inte direkt bättre över att jag försöker sluta gråta eller blir arg på mig själv för att jag gråter när jag egentligen bara är arg. Jag vet inte men jag tror att personer som inte bruka bli jättearga eller "kommer i kontakt" med starka känslor så ofta blir mer villrådiga, vet inte vad det ska göra och börjar gråta. Jag blir arg när jag nu inser detta, därför att jag vill att folk ska ta MIG på EXAKT lika stort allvar när mina tårar kommer som när VILKEN KILLE SOM HELLST börjar gråta!
Jag ska iallafall börja träna mig själv till att bita ihop och inte bryta ihop nästa gång jag känner tårarna komma.
Håller ni med mig, vet ni inte var ni står men har något att säga om detta eller tycker ni kanske att jag är helt fel så kommentera gärna ;)
/Sara
2014-04-02
22:21:52
Ett Aprilskämt?
Idag så fick vi sluta två och jag kunde ta skånetrafiken hem halv tre! :)
Jag hade ridkläder undanlagda i stallet så jag gick direkt till stallet och bytte om till ridkläder där. Tyvärr hade jag ju inte tänk på att ha ett par ridskor där (kläderna var mest för om jag skulle bli genomvåt och skulle behöva byta till ett par torra kläder) så jag fick rida barbacka i gympadojorna. (Får tvätta av dem lite innan skolan imorgon...).
Vi red ner till Vramsån och klättrade lite i backarna. En gång när Sammy hoppade över en stock (av den mindre storlekarna) så höll jag på att kasa bak och av honom, men jag grabbade mantag och höll mig kvar.
Annars var vår tur ganska lugn... Förutom en kanin, en traktor och en glada så var vi ganska ensamma.
Jag kände inte för att sjunga eller prata idag, men ibland så behövs det inte, vi förstår varann ändå!
Jag kom hem jättetidigt och satte mig vid mitt skrivbord för att göra läxor. Vi har bland annat tyskaförhör imorgon, Fysik-prov på Fredag och nationella i Fysik på Tisdag... :/!
När jag slutligen var färdig med halva spanskaläxan (jag har spanska i modersmål också) så kände jag för att sjunga. Jag övade och övade och övade men den ville inte sitta riktigt. Det slutade med att jag fick ett ryck och såg nästan halva Svanprinsessan!
Sedan hjälpte jag pappa (och Iris) med att laga kvällsmat. Jag kan säga såhär, det blev supergott!!!
Efter kvällsmaten fortsatte jag med att öva... sen så hade pappa "sånglektion" med mig. Det var jättekul och vi fick till den riktigt grymt!
Vid det här laget kanske ni undrar vilken låt jag dillar om... Sueltalo! (let it go) från Frozen på spanska (min favvoversion).
Jag har också fått lära mig av pappa att spela den på guitarren med ackord! :D
Det är till detta klippet jag har övat. Men när jag sjöng med pappa så sjäng jag i D istället för det var lättare att spela till med guitarren! :)
Förresten så... jag ville bara säga att det började vrålsnöa när vi lagade mat... helknäppt! jag vet inte om nån missade att det var första april igår och ville ge igen med det idag genom att kasta en massa snö på oss.... skumt!
Bye, bye!!!
/Sara!!!
Förresten, vi ska tävla i helgen i hoppning!!!!! :D
2014-04-01
12:06:50
Wazzup in tha school!!
Chillar med galningarna (hungriga monster).
:*
/Sara!!! :D
2014-03-30
14:32:17
Fotografen Sara ;)
Varit på tävling, om tillbaka med blandade känslor.
Aja, det skriver jag mer om nån annan gång när jag har mer tid!
Nu ska jag iväg till stallet för jag ska fotografera frida och Mille.
Jag sitter på en bänk av trä i våran trädgård, solen skiner, det är 13 grader ute, jag är barfota, jag lyssnar på "Libre Soy" från frozen ("let it go"). Jag har påmig mina nya shorts och ett blått linne som jag har fått av mamma. Allt är bra.
Nu ska jag till stallet.
Adios!
/Sara
Ps. Vi hörs sen!
2014-02-16
18:56:33
Söker sommarjobb!!! :D
http://www.hastnet.se/marknad/annons.php?annonsid=31536&marknad=6
2014-02-11
21:26:54
Ridning i mörker!
Kom hem sent idag så fick rida efter maten. När jag gick dit var det inte beckmörkt... bara nästan. Jag red ut lite på måfå med Sammy :) (Lite var som hellst). Vi red och hälsade på islandshästarna (islandshästarna och Sammy är homies) sen så red jag på fältet lite. Jag fick till den där helt fantastiska runda galoppen! <3 Han var helt fantastisk.. fast hela tiden när vi red i skogen så gick han likssom på tårna och hoppade för minsta lilla. Jag bara "luuuugn Sammy, jag veeeet att vildsvinen lurar bakom busken där och att dom säääkert vill äta upp dig gubben" så lungt jag kunde ;).
Jag mockade till båda boxarna igår så jag slapp mocka idag. Jag myste lite i boxen med Sammy och sen var jag på väg hem kvart i åtta. Då var det kolsvart ute!
Jag lever ju för YOLO... så jag släckte lampan och gick in i skogen i hopp om att hitta några vildsvin.
Nu har jag gjort idrottsläxan och läst igenom lite inför Kemi-provet på torsdag.
Min fot är förresten bättre. Det gör inte ont längre men det är likssom svårt att gå... vet inte hur jag ska förklara.
Det gick förresten bradåligt på lektionen i söndes. Han tittade bara utåt när jag ville fatta galopp så då bara rusade han iväg i travartraven. Förrutom det så gick det ganska bra, vi gick igenom programmet och det gick faktiskt ganska bra när vi red igenom det .). Sammy blev iallafall jättesvettig!
När jag satt där på Sammy (barbacka) så kändes det som om jag hade vridit tillbaka tiden ett år. Därför att för ett år sen satt jag på Sammy på samma ridbana, i samma hörn, han var svettig och med öronen bakåtstrukna och han bara "ville inte", han var grinig, bockade, småstregrade, sparkades osv. (det var innan vi tillkallade Lina Zacha). Men det var verkligen som om jag kunde titta tillbaka på det och då kände jag likssom att det inte gjorde något, faktiskt inget alls om han var pigg idag och inte ville fatta galopp eller om det inte går så bra på tävlingarna vi ska ställa upp i nu på sportlovet för jag vet att han alltid kommer att vara min, och ingen kan någonsin ta ifrån mig alla dom minnen som vi har tillsammans och ingen kommer att kunna knyta upp vårt vänskapsband och ingen kommer någonsin att kunna sudda ut den tid vi har haft tillsammans! Jag älskar dig!
Tidigare så har mina "älsklingar" alltid åkt ifrån mig... till trapalanda eller gud vet vart för Papaya vet jag ju fortfarande inte vart hon är :(. Det har känts som om hjärtat brustit i tusen bitar och som om livet aldrig mer kommer att ha någon mening, jag har tvivlat på gud.
Men Sammy lämnar mig inte, mer än ett år tillsammans har vi nu och jag vet inte om livet skulle kunna fortsätta utan dig för då tror jag att mitt hjärta kommer att gå i tusen bitar för fjärde gången och den här gången kommer ingen kunna limma ihop det.
Papaya
PapayaJag älskar dig <3
:*
/Sara
2014-01-20
21:35:00
Sara the Shadow!!! (gymnasie...)
Idag så skuggade jag två killar på Ib programmet på söderport! Det fick 4 av 5 möjliga stjärnor!
Jag blev förvånad men på ett possitivt sätt :)
På fredag ska jag förresten skugga igen men ett annat program :).
Iallafall, så här gick det.
Vaknad tidigt av att alarmet och sen blev Wilma sur för jag satte det på znooze så det ringde igen så hon tog sin tass och rev mig i ansiktet... aj!
Allt rullade på som vanligt och vi blev färdiga i tid. Jag fick åka med mamma och pappa eftersom att skolbussen inte kör förbi söderport.
Men inte heller dom körde förbi söderport så jag fick gå från socialen till söderport... i kylan!
Jag kom dit i god tid och kent (som jag tror är studierktorn för IB) introducerade mig för killen som jag skulle skugga. Han hette David och var läskigt lik min granne Rasmus (Fridas storebror, 15 år)s kusin Viktor. Asså det hade verkligen kunnat vara han! Creapy...
Jag skulle skugga två killar fast David kom tidigare, men jag mötte Max senare på första lektionen.
Jag hade svenska, engelska, matte och nåt annat som jag inte minns...
Det var jättekul, speciellt matten var kul (vi snackade inte jättemycket matte hehe). Om nån läser min hemliga blogg så kan ni ju gå n där och kolla nu.... ;)
När skoldagen var färdig så stack jag till the red korset och fyndade en fett grym och snygg tjocktröja för 40 kr! (när jag var på emporia såg jag att samma tröja kostade över 200 kr!!!) #fynda #seconhand
Sen så efter att jag fikat så värmde jag mig inne på ko-san (låter som kossan XD) och sen hämtade pappa upp mig.
På Spanskan (jag har spanska i mordersmål för er som inte vet det) så jobbade jag på fett bra! Nöjd :)
Tidigare rykten eller saker som jag har hört om Söderport är:
Maten är kass-det var den INTE! Det var som vanlig skolmat! Det fanns faktiskt veg-alternativ så jag e ju nöjd (fallafell!!!!!!), (I <3 fallafell).
Alla som går där e snobbar- inte sant, den klassen som jag skuggade var inte snobbar,jag är nästan helt säker på att åtmindstånde en tredjedel bar secondhandgejer :) Men resten av skolan (av det jag såg i matsalen) verkade faktiskt vara ganska snobbiga... :/
Kan inte komma på nåt mer just nu...
Just nu känner jag mig ganska säker på att jag ska gå IB men... jag är inte 100% säker än...
XOXO
/Sara :*
2014-01-18
23:33:52
Snöbollskrig i bikini!!!! KALLT!!!!
Efter att vi hadetolkat så fikade vi (Alma, Frida och jag) bullar och kakor hoss Frida. Sen stack hon iväg för att rida och lämnade oss. Vi höll på och bomba lite på Fridas snapchat (Vi försökte få Frida på sin egen topp3 lista!). Sen så ringde mamma och sa att vi kunde sticka till mormor och morfar och basta. Vi bombade lite till och sen stack vi hem till Alma för att hon skulle få ihop alla sina saker.
Iris kompis Allis (Almas syster) hängde också med.
Det snöade för fullt när vi skulle dit (när vi var på väg hem så hade det slutat snöa).
Hoss mormor och morfar så hjälptes alla åt att laga korv-stråganof (veg till mig o mamma of course) sen så bytte vi om och bastade.
Alla hade redan gått ut en ... eller flera gånger som Iris och allis ur bastun utom Alma och jag som svettades som lökar (svettas lökar egentligen...?) iallafall så rann svetten och andhämtningen var tung. Till sist så sprang vi ut i snön och hade lite snöbollskrig och rullade oss (med baddräkt och bikini)! Detta gjorde vi en gång till, nej! Tre! fast andra gångenså hade vi VERKLIGEN snöbollskrig och Alma fick inn en snöbolle rakt i ansiktet på mig och jag kom in i bastun med snö håret..!
Allt var fett najs och när vi skulle släppa av Alma (Allis skulle såva över hoss oss) så guppade det som rena rama berg och dalbanan! Jättekul ju!!!
När i kom hem så tittade mamma, pappa och jag på en film (my cousin Vinnie) som var jättebra! Glassan som vi käkade var förresten inget som man kunde klaga på heller så kvällen blev ritigt mysig! :)
Nu sitter jag som sagt (i förra inlägget) i sängen med en såvandes Wilma brevis mig och ska snart läsa lite i the Vampire diaries före jag går och lägger mig.
Hoppas imorgon blir en lika rym dag som idag och Emmelie, (vår tränares) bil funderar så att hon kan komma ut till oss och ha rdlektion.
Om det inte går att ha lektionen på rdbanan så får vi ha det i trädgården!!!!
XOXO
/Sara o CO
#Bildfrån2011
2014-01-16
22:55:00
The Vampire Diaries!!! Spännande!!!
Skrev ju i förra inlägget att jag skulle läsa... det är så att jag har gett The Vampire Diaries en kanns och sanningen är (fast jag inte har fastnat för nån sån bok tidigare) så är jag totalt inne i den här boken!!!
Från början (första kapitlet) så satt jag helt normalt och sen när spänningen steg hela tiden så flyttade jag ställning och till sist låg jg nästan uppochner i fotöljen med näsan i boken och ögenen uppspärrade!!!
Riktigt bra bok som verkligen fängslade mig, jag rekomenderar den till alla som tycker om böcker som fångar en och baka blir mer spännande för var sida...!
XOXO
/Sara
Nu ska jag fortsätta läsa!!!
Jag började på kapitel 1 och nu är jag på kapitel 11, sid 135! :*
2014-01-16
08:53:00
Pappa kommer idag!
Idag så kommer pappa hem från sina möten i stockholm och träffn med farmor!!! *Happy*! Jag har saknat honom!!!
Han har skickat jättegulliga sms och han har rdan en ny låt på gång så vi ska köra igenom på våran gitarrlektion!!! En spansk rocklåt!
Saknat dig pappa! <3
/Sara
Btw. jag vill, vill, vill ha snööö! Vi fick ju likssom ett snöfall nu i helgen men det smälte bort DIREKT! Förra årat så hade vi ju mer snö!!!
(Bilder som jag tog förra året på väg hem från skolan).
2013-10-14
21:57:00
Chillar med en varm kopp choklad :)
