Varmblod är Charmblod

2016-06-18
05:08:57

Bilresa till Pattaya
Fre, 17 Juni 2016 - Bilresa till Pattaya
 
Jag vaknade, tog det lugnt, duschade, skrev dagbok och tittade lite på en thaiändsk tv-show på TV:n. Hela morgonen trodde jag att Ploy var i skolan. Det verkade som att det bara var jag och pappan i huset. Han kan ingen engelska och jag visste inte hur man sa "När ska vi hämta Ploy på hennes skola?". Då kom jag på att jag ju kunde använda google! Jag använde google translate och visade pappan vad jag ville säga. Men när pappan svarade i gester att Ploy sov så trodde jag att det var nåt fel på den. En timme senare kom dock en väldigt nyvaken ploy neför trapporna. Allt var lite rörigt ett tag men sen satte vi oss vid matbordet och då berättade hon att hon inte tänkte gå till skolan, det var ändå för sent nu och det var inte en så big deal. 
 
Runt klockan halv ett satte vi oss i bilen för att åka den långa resan (2-3 timmar) till Pattaya. I Thailand finns det ingen regel om att man måste ha bilbälte i baksätet så vi fällde ner sätena, Ploy hade redan tagit dit kuddar, filtar och ett täcke. Vi satt där bak och hade thai-lektioner. Jag lärde mig hur man ljudar på deras boksstäver och jag lärde mig nästan en barnvisa på thailändska. Vi lekte även lekar i bilen som "I see something red" och att man skulle gissa vilken karaktär den andra personen tänkte på.
 
Till sist var vi framme... vid ett köpcenter. Hela köpcentret var länkat till flygplatsen i Bangkok och skickade sakerna dit, så allt var tax-free. Det började med att Ploys pappa grälade på personalen men efter ett tag lugnade det ner sig och vi gick in i köpcentret. Ploy tog mig till ett ställe där man kunde testa thailändska snacks. De var såå goda och gjorda av kockos så min första tanke var att jag kunde köpa dem till Iris eftersom de var glutenfria, sen kom jag på att hon var vegan. Då gick det inte. Det var dock en grej som jag kände att jag måste köpa där, en present till Ploys syster. Hon är i Kina och ska ta studenten när vi är där. Ploy oh jag letade och letade och till sist hittade vi en grej som vi tror hon kommer tycka är roligt av och kunna ha nytta av. När vi var igång och letade hittade jag en present till min fina mamma som hon kommer att uppskatta - det är så hon! 
 
Vi tog sedan bilen ner till stan. Staden såg ut som Chimaltenango när man precis hade kört in i den. Chimaltenango var en stad i Guatemala där bland annat min bästa kompis bodde. Jag blev så himla glad när vi körde förbi stranden! Det var så fint! Vi gick en bit när vi hade hoppat av bilen och det kändes som att gå i Las Vegas med alla stora lysande, blinkande skylltar. Ploys föräldrar kände till en jättemysig restaurang vi skulle äta vid. Man satt vid en terras precis vid havet och lite här och där fanns det fina ljusslingor som förhöjde stämningen. maten var jättegod! speciellt de fritterade räkorna i en söt-sur sås, de var riktigt mumsiga! Servitrisen frågade om jag var deras riktiga barn och de hittade på en jätterolig historia om hu det kunde komma sig att jag var deras barn haha. Servitrisen kunde Svenska, vilket han med nöje använde. Man kunde se solnedgången från där vi satt och åt och en sådan hollywood-skylt på ett berg fast det stod Pattaya och det lyste i många olika färger.
 
När vi kom ut var natt-livet igång. Vi gick förbi utklädda personer, caféer och bordeller... På en stor rosa skylt stod det "sugar baby ago-go", framför stod den ungefär åtta unga flickor i mörka sjömanskostymer och en av dem höll i en bricka med snapsglas. Jag blev förvånad över att det fanns det mitt bland allt annat, i min värld var det något som stack ut från alla blinkande lanpor, affärer, akrobater och stånd. 
 
I bilen på vägen hem somnade jag och Ploy. Vi sov nästan hela vägen hem. Jag vaknade under sen sista halvtimman, och tur var väll det! De körde förbi en affär som sålde god frukt och jag fick smaka mangosteen. Den var jättegod. Söt samtidigt som den var väldigt saftig. 
När vi kom hem satte vi oss ner och åt mangosteen, duian och mango. Durian kallas för frukternas kung och mangosteen kallas för frukternas drottning. Durianfrukten smakade inte så mycket och den luktade inte alls mycket med tanke på vad jag förväntade mig. På många ställen i världen är det olagigt att öppna en durianfrukt! Mamman sa dock att den inte var riktigt mogen och att den vanligtvis är mycket sötare.
 
Ploy lär mig thailändska.
Vår myshörna i bilen.
Jag laddade ner Spotify och vilken glädje! Det var verkligen en najs känsla när man kunde lyssna på mysik från mina spellistor igen! I bilresan hem lyssnade jag på lugn lovsongsmusik från Vemdalen-lägret! 
Sådana här stånd finns lite överallt
Ploys mamma skoljade och sa att vi skulle äta krokodilsoppa...
Den här soppan var jättegod! Ändå kommer jag inte ihåg vad den hette!
 The Queen of Fruits!
Den hatade och älskade Durian frukten.
 
Imorgon flyger vi till Hong Kong! Woop woop!
 

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: