2016-06-24
18:56:41
Livet i Tankoi
Torsdag 23 Juni 2016 - Livet i Takoi (byn vi är i nu)
Tro
Jag befinner mig på en resa i två länder där kristna är i minoritet. Folket omkring mig är antingen buddister eller ateister. Ändå känner jag att jag växer i min tro och att Gud är med mig varje morgon när jag vaknar upp. Ibland kan det kännas lite ensamt att inte kunna språket och ibland saknar jag min familj och vänner i Sverige, men då påminns jag om att det finns en som aldrig lämnar min sida och då blir ensamheten inte längre så ensam. Av någon anledning så ber jag mer nu än hemma i Rickarum. Bönehalsbandet som jag använder som armband påminner mig ständigt om att Gud är med mig och när jag tittar ner på det skickar jag iväg en bön, oavsett om jag är på ett köpcenter, en restaurang eller på flyet. Att lyssna på min lovsångs-lista på spotify ger mig ett lugn, en glädje och en styrka att möta dagen med vad den än har att ge. Jag är så tacksam för den här erfarenheten och jag tackar Gud för att han beskyddar mig. Jag har varit säker och välbehållen hela tiden.
Under sista skolveckan skulle vi hålla en presentation om någon vi ville lära oss mer om, jag valde mormor och intervjuade därför henne. Jag tänker ofta på det hon sa om att hon litade på God att han skulle hålla henne säker och att hon på grun av sin tro inte kände nån rädsla även om hon befann sig i Etiopien och Somalia, som var två länder med mycket turbulens. De orden blir som en uppmaning till mig med att jag ska lägga tillvaron i Guds händer och lita på honom. ag är så glad att jag fick den intervjun med mormor innan min resa.
Idag tog jag och Ploy sovmorgon, ganska skönt faktiskt. Dagen gick ganska långsamt idag och vi gjorde inte så mycket tills senare på eftermiddagen. Runt fyra tog jag och Ploy en cykeltur. Hon visade mig runt och vi cyklade ända till nästa by, som faktiskt inte var så långt borta. Det var väldigt fint och jag fick en liten känsla av att jag faktiskt befann mig på landet ändå. Vi cyklade till en marknad också, det var mysigt men på vissa ställen luktade det jättestarkt av fisk.
Senare cyklade vi dit igen men då följde fler från familjen med och vi köpte glass. Rättså plötsligt frågade Mook (hon kom idag) om jag ville hänga med och åka motorcykel. Jag skickade en frågande blick till Ploy som stod längre bort och visade att det var okej. Det var en helt annan känsla att fara fram på motorcykeln, men jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte tog ett extra hårt tag om motorcykeln när Mook gasade på.
Det var kul och allt såg så annorlunda ut i skymmningstid än det hade gjort innan idag.
När vi kom hem blev det lite kivigt mellan systrarna, det var dock ingen större fight.
Efter att vi hade ätit oss mätta så tog vi det lugnt. Mamma hade älskat maten, det var typ en pudding av bönor med en något salt sås. Jag hade lite ont i magen, men hoppas innerligt att det inte är nåt värre än mensverk. Min plan var att lägga mig tidigt och sedan gå upp tidigt nästa morgon, men icke! Efter att jag hade duschat, haft en liten miniandakt och var redo att lägga mig kom Mook in i rummet. Vi snackade väldigt länge, sedan kom Ploy och pojken in i rummet. Pojken började dock kräkas och vi höll på länge med att fixa för honom. Efter det var det redan sent.
Godnatt!
Kommentera inlägget här:
